Det pågår en förstudie om utbyggnad av tvärförbindelsen mellan Landvetter och Partille, öster om Göteborg. Projektet omfattar både ombyggnad av befintlig sträcka och nybyggnation.

Vid sidan av förstudien har en rapport skrivits för att belysa de specifika ekologiska förutsättningar som finns i området, och de problem som en utbyggnad innebär för naturmiljön. Det presenteras ett översiktligt förslag på var i landskapet åtgärder bör byggas och hur åtgärderna kan tänkas se ut. Rapporten fokuserar främst på hjortdjur, men även mindre arter som exempelvis alkonblåvinge diskuteras.

• Läs rapporten: Grönstruktur, fauna och barriäreffekter i planeringen av Tvärförbindelsen och annan exploatering mellan E20 och riksväg 40 i Partille, Lerums och Härryda kommuner

Pressmeddelande 2010-04-22 från Trafikverket och Stiftelsen naturvård vid Nedre Umeälven

Fåglarnas kompensation för Botniabanan lämnades över

Fem nya naturreservat, nya och restaurerade våtmarker, döda träd och odling av fodersäd ska få fåglarna som rastar vid Umeälvens delta att gilla Botniabanan. På torsdagen invigdes mångmiljonsatsningen, till ackompanjemang av fågelsång.

När Botniabanan planerades stod det klart att den nya järnvägen skulle riskera att påverka det rika fågellivet i Umeälvens delta och slätter. Under arbetets gång blev området där banan skulle dras dessutom utpekat som ett av drygt 4 000 svenska områden i EU-nätverket Natura 2000.

För att kompensera för intrånget beslutades därför om ett antal åtgärder som syftar till att ge fågellivet minst lika bra förhållanden som innan järnvägen byggdes. Åtgärderna består bland annat av anläggande och restaurering av våtmarker, bildande av nya naturreservat och odling av fodersäd. Vid en enkel ceremoni på torsdagen överlämnade Trafikverket kompensationsåtgärderna till den nybildade stiftelsen Naturvård vid nedre Umeälven som i 100 år ska svara för förvaltningen.

– Det är ett spännande och ansvarsfullt uppdrag som vi hoppas blir ett lyft för både fåglar och för den miljövänliga tågtrafiken på Botniabanan, sade Trafikverkets projektledare Ulf Sundström när han lämnade över nyckeln till en pumpstation för våtmarken Södra Degernässlätten-Sundet till stiftelsen.

Som kompensation för att Botniabanan påverkar en hektar våtmarker har 35 hektar våtmarker anlagts eller restaurerats och skyddas som naturreservat. Som kompensation för att sex hektar rastplatser påverkas skyddas nu 297 hektar rastplatser. Åtta hektar används för odling av fodersäd. Som kompensation för påverkan på sex hektar värdefulla skogar avsätts 194 hektar skog som nya naturreservat. Tusen träd har ringbarkats för att skapa död ved där fåglarna kan hitta insekter.

– Ännu är det förstås för tidigt att dra några säkra slutsatser, men fåglarna verkar i alla fall redan uppskatta åtgärderna. Sällan eller aldrig har det synts så mycket fågel som i år på de här platserna, säger stiftelsens ordförande Björn Jonsson, tillika naturvårdsdirektör i Västerbottens län.

Utöver kompensationsåtgärderna har Botniabanan byggts på ett sätt som ska minimera intrånget vid Umeälvens delta och slätter. Alla ledningar som inte måste gå i luften har istället grävts ned för att minska risken att fåglar ska flyga på dem. Ledningsstolparna har försetts med en anordning som ska avskräcka fåglar från att sätta sig där och riskera att få ström i sig. Dessutom har allt arbete fått stå stilla under den mest fågelintensiva månaden om vårarna. Kompensationsåtgärderna har kostat 105 miljoner kronor att anlägga och 23 miljoner kronor som stiftelsen får till förvaltningen i 100 år. Trafiken på Botniabanan kommer igång hösten 2010.

Trafikverket ska ge ut en metodbeskrivning för naturvärdesinventeringar som ska användas vid inventering av naturmiljöer inför MKB:er till vägprojekt framöver. Metodbeskrivningen har tagits fram av konsultföretaget Calluna AB. Dokumentet kommer att heta ”VVMB 125 Naturinventering, NVI”, publ nr 2010:038 och kommer att börja användas av Trafikverket så snart som möjligt efter den planerade remissomgången under våren 2010.

Metoden presenterades för första gången vid ett seminarium där de största naturmiljökonsulterna och andra myndigheter och aktörer som arbetar med exploateringsprojekt var inbjudna. Vid seminariet mottogs synpunkter på metoden och det bestämdes att metoden kommer att vidareutvecklas i samarbete med föreningen SIS för att skapa en svensk standard för naturvärdesinventeringar.

NVI är oftast lämpligt att använda i utredningsskedet, då behovet av kunskap om de värdefulla biotoperna i landskapet ökar och frågor om hur man kan minimera påverkan på värdefulla ekosystem genom t.ex. skadebegränsande åtgärder och val av korridor och sträckning utreds. Före utredningsskedet används andra, mer översiktliga metoder för att beskriva naturvärdena i ett landskap. Syftet med metoden är att

• skapa en metod som täcker all slags natur i Sverige. Befintliga metoder såsom nyckelbiotopsinventeringen, äng och bete m.fl. omfattar endast enskilda naturtyper. Utbyggnad och drift av infrastruktur skär däremot genom många olika naturtyper i landskapet och behovet av att kunna jämföra naturvärdena med varandra vid miljöbedömning är stort.
• kvalitetssäkra utförare och genomförandet av naturvärdesinventeringar
• underlätta upphandlingar
• kunna visa på behovet av underlag i olika planeringsskeden
• underlätta uppföljning av projektmål och inriktningsmål
• underlätta granskningen av MKB och MKB-processer
• anpassa befintliga naturvårdsinriktade metoder till exploatering

I metoden ingår förarbete, analys av naturvärde, biotopernas känslighet och möjligheter till åtgärder och hänsynstagande därefter kommer redovisning och kvalitetssäkring. I metoden redovisas även kompetenskrav för inventerare.

Med hjälp av NVI klassas de undersökta biotoperna i en gemensam kriteriebaserad värdeskala, så kallad naturvärdesklassning, som beskrivs och motiveras. Objekt som får en naturvärdesklass i NVI är sådana som har eller kan få särskild betydelse för bevarandet av biologisk mångfald inom en inte alltför lång tid. Objekten upprätthåller funktioner och processer som bevarar och utvecklar biologisk mångfald. De områden som inventeras och inte anses vara av betydelse för den biologiska mångfalden tilldelas inte någon klassning alls.

Naturvärdesklassningen görs på en tregradig skala: naturvärde, högt naturvärde och mycket högt naturvärde. I denna metod är den lägsta nivån för när ett objekt ska anses ha betydelse för biologisk mångfald lägre än i en naturvårdsinriktad inventering. Det beror på att hänsyn även tas till objektets värde i framtiden. Detta är viktigt eftersom de områden som inventeras riskerar att försvinna eller få försämrade ekosystemfunktioner när ett projekt som förändrar den fysiska markanvändningen genomförs. Metoden tar även hänsyn till naturmiljöns ekosystemfunktioner. Det innebär i korthet att naturmiljöer i hårt exploaterade områden får en högre klassning om de producerar ekosystemtjänster (till exempel dammar som tar hand om näringsrikt dagvatten).

Resultatet av NVI är ett planeringsunderlag som möjliggör jämförelse av naturvärden mellan olika typer av miljöer som skog, våtmarker, odlingslandskap, fjäll, sjöar och vattendrag, hav, småbiotoper (alléer, småvatten etc) och övriga miljöer.

Samtliga myndigheter, naturmiljökonsulter och andra intresserade som vill delta i arbetet med att utveckla en standard genom SIS är välkomna att höra av sig till SIS.

Den 1 april 2010 startade den nya myndigheten Trafikverket som ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. Verket ansvarar även för byggande samt drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. Trafikverket omfattar verksamheten vid tidigare Banverket, Vägverket samt vissa verksamheter vid SIKA, Sjöfartsverket och Transportstyrelsen. I samband med detta avvecklas Banverket, Vägverket och SIKA.

– Trafikverket bildas för att skapa en myndighet som kommer att arbeta trafikslagsövergripande. Den nya myndigheten ska ha ett tydligt kundperspektiv och vara ett stöd för nytänkande och produktivitetsförbättringar i anläggningsbranschen. Trafikverket ska förenkla för resenärer och näringsliv, stödja utvecklingen i Sveriges regioner och samtidigt ge mer för varje satsad skattekrona, säger Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm i ett pressmeddelande från Trafikverket.

Läs mer om den nya myndigheten på hemsidan: www.trafikverket.se